I dagens skola studerar närmare 2000 elever ämnet latin med allmän språkkunskap. Latinet är fortfarande aktuellt, även om det inte talas i dag. Latinet är både språk och kulturhistoria. Det har satt många spår i andra europeiska språk och alldeles påtagligt i det moderna nformationssamhället, där praktiskt taget alla nya termer går tillbaka till latinska (eller grekiska) ordstammar. Latinet var vetenskapens internationella språk ända in i senare tid. Det finns i dag många latinska termer inom bl a botanik, zoologi, medicin och juridik. Latinet påverkar fortfarande näringslivets och reklamens språkoch nya begrepp skapas ständigt på latinskt ordmaterial.
Vid tiden för Kristi födelse var latinet officiellt språk för en stor del av romarriket, som omfattade hela medelhavsområdet. De romanska språken (franska, italienska, spanska, rumänska m.fl.) härstammar direkt från latinet. Över 90 % av deras ordförråd är av latinskt ursprung. Under tidernas lopp har en mängd latinska ord också trängt in i andra europeiska språk. Engelskans ordförråd härstammar till ca 60 % från latinet, och i svenskan är en hög procent av orden ursprungligen latinska. Detta gäller också många vardagsord, som de oförändrade orden summa och penna eller de något förändrade krona och muskel. Vi vet numera att flertalet europeiska och många indiska språk har ett gemensamt ursprung. Tydliga bevis på vår språkfamiljs samhörighet utgör de s.k. arvorden. Latinets nasus och svenskans näsa är arvord från det indoeuropeiska urspråket.
Att studera latin innebär en språklig, litterär och kulturhistorisk vandring genom århundradena fram till vår egen tid.