Förordningar
Bestämmelser och beslut från Skolverket.Information
Information om de klassiska språken i gymnasieskolan.Kursplaner
Länkar till Skolverkets nationella kursplaner i latin och grekiska.Material och tips
Pedagogiska nämndens material och innehållsförteckningar.Här förs också nya stenciler, lektionsplaneringar, uppsatsämnen, uppslag till projektarbeten, Romplaneringar och annat som kan tänkas höra hemma under rubriken fortlöpande in. Välkommen att bidra med material!
Skicka elektroniskt till: thereze.hansson@klassikerforbundet.se,
eller via normal postgång till
Thereze Hansson, De la Gardiegymnasiet, Stenportsgatan 21, 531 50 LidköpingVaria
Här hittar du en del smått och gott som på den gamla hemsidan fanns under Arkiv,
t ex gamla dokument som inte riktigt hör hemma under någon annan rubrik, men som ändå kan vara intressanta att läsa.
Anordnande av undervisning i språk i gymnasieskolan.
Som "språk" definieras och redovisas sedan den 1 juli 2000 såväl moderna som klassiska språk i skolverkets skrift Gy 2000:18 Språk. Skriften upptar också dessa språks kursplaner. När gymnasieförordningen omarbetades år 2000 koncentrerades tidigare fyra paragrafer om språk till två, varav två kunde upphävas. De två kvarstående paragraferna lyder:
Ur 5 kap. Gymnasieförordningen (1992:394)
Språk
§ 3 Om en elev har betyg från språkundervisning i grundskolan skall undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev kan också läsa nya språk i gymnasieskolan.Undervisning i engelska på grundskolenivå kan erbjudas inom ramen för ett individuellt program. (Förordning 2000:19)
§ 4 Franska och tyska skall erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Spanska skall erbjudas som nytt språk, men kan också erbjudas som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå. Undervisning i andra språk än svenska, engelska, franska, tyska och spanska skall anordnas om antalet elever som önskar läsa språket uppgår till minst fem i kommunen. (Förordning 2000:19)
Information om klassiska språk:
GREKISKA
Det tänkande som ligger till grund för den moderna västerländska kulturen fann sina första uttryck på grekiska. Detta förhållande har för alltid präglat de europeiska språken, inte bara genom grekiska lånord som idé, dialog och problem utan också genom själva tankeinnehållet. Vi talar därför ofta om arvet från antiken. Debatten kring ständigt aktuella frågor som "Hur ser Universum egentligen ut?", "Hur skall jag behandla mina medmänniskor?", "Hur skall jag gör det bästa av mitt liv?" är ännu idag inspirerad av den diskussion som fördes i det antika Grekland.Mänskliga konflikter och äventyr skildras i Iliaden och Odysséen, skrivna omkring år 700 f.Kr. Dessa diktverk är de äldsta bevarade i den europeiska litteraturen. Grekiska filosofer, "vänner av vishet", grubblade över tillvarons väsen och formulerade bl.a. en atomteori 2500 år före Einstein.
Under Athens klassiska tid på 400-talet f.Kr. blomstrade arkitektur och dramatik. Teater, scen, tragedi och komedi är grekiska ord. Dramats personer hämtades vanligen från den grekiska mytologin. Dessa gestalter återkommer ständigt i Europas konst och litteratur: principfasta kvinnor som Antigone och Elektra, kraftkarlar som Herakles och Prometeus, olycksdrabbade människor som Medea och Oidipus.
Vid vår tideräknings början blev grekiskan kristendomens språk. Orden ängel och djävul kommer båda från grekiskan.
För Dig som är språkligt och kulturhistoriskt intresserad är grekiskan ett idealiskt ämne.
Vill Du ha information om klassisk grekiska på gymnasieskolan, titta här:
Klassisk grekiska
Informationsbladet - fram- och baksida - får fritt kopieras, att tillhandahållas gymnasieelever, deras föräldrar samt skolledare, syopersonal m fl inför elevernas val till årskurserna 2 och 3 i gymnasieskolan. Du som är lärare i grekiska, använd denna möjlighet att sprida information!LATINET ETT DÖTT SPRÅK? ABSOLUT INTE!
I dagens skola studerar närmare 2000 elever ämnet latin med allmän språkkunskap. Latinet är fortfarande aktuellt, även om det inte talas i dag. Latinet är både språk och kulturhistoria. Det har satt många spår i andra europeiska språk och alldeles påtagligt i det moderna informationssamhället, där praktiskt taget alla nya termer går tillbaka till latinska (eller grekiska) ordstammar.Latinet var vetenskapens internationella språk ända in i senare tid. Det finns i dag många latinska termer inom bl a botanik, zoologi, medicin och juridik. Latinet påverkar fortfarande näringslivets och reklamens språk och nya begrepp skapas ständigt på latinskt ordmaterial.
Vid tiden för Kristi födelse var latinet officiellt språk för en stor del av romarriket, som omfattade hela medelhavsområdet. De romanska språken (franska, italienska, spanska, rumänska m.fl.) härstammar direkt från latinet. Över 90 % av deras ordförråd är av latinskt ursprung.
Under tidernas lopp har en mängd latinska ord också trängt in i andra europeiska språk. Engelskans ordförråd härstammar till ca 60 % från latinet, och i svenskan är en hög procent av orden ursprungligen latinska. Detta gäller också många vardagsord, som de oförändrade orden summa och penna eller de något förändrade krona och muskel. Vi vet numera att flertalet europeiska och många indiska språk har ett gemensamt ursprung. Tydliga bevis på vår språkfamiljs samhörighet utgör de s.k. arvorden. Latinets nasus och svenskans näsa är arvord från det indoeuropeiska urspråket.
Att studera latin innebär en språklig, litterär och kulturhistorisk vandring genom århundradena fram till vår egen tid.
Vill Du ha information om latin på gymnasieskolan, titta här:
Latin med allmän språkkunskap
Informationsbladet - fram- och baksida - får fritt kopieras, att tillhandahållas gymnasieelever, deras föräldrar samt skolledare, syopersonal m fl inför elevernas val till årskurserna 2 och 3 i gymnasieskolan. Du som är lärare i latin, använd denna möjlighet att sprida information!SPRÅKLIG INRIKTNING, INDIVIDUELLT VAL, VALBAR KURS
Vill Du ha information om klassiska språk i gymnasieorganisationen, titta här:
Latin och grekiska i gymnasieorganisationenEn informationsvideo om latin finns att köpa för 500 kr.
Beställningen görs hos Erika Kihlman på Stockholms universitet: erika.kihlman@klassiska.su.se.
Uppge vart filmen och fakturan ska sändas.
De nationella kursplanerna i latin och grekiska finns på Skolverkets hemsida till vilken vi länkar nedan.
Latin: Här finns en kort, allmän text om ämnets syfte, mål, allmänna karaktär och uppbyggnad: Allmänt om latinet. Här finns också texter med mål och betygskriterier för de tre kurserna Latin A, B resp. C: Latin A-C.
Grekiska: För ämnet grekiska finns en allmän text om ämnets syfte, mål, allmänna karaktär och uppbyggnad: Allmänt om grekiska, och en text som närmare definierar mål och betygskriterier för de två kurserna Grekiska A och B: Grekiska A-B.
Examensarbete om realia inom latinämnet
Rapport regionombudsträff från träffsamordnaren